Inom hifi så är vi vana vid att använda banankontakter för högtalaranslutningen. Många av oss har även använt banankontakter i skolans labbsalar. En banankontakt är helt enkelt en enpolig stickpropp.
Men faktum är att före 60-talet, så var dåtidens apparater som TV och skivspelare, utrustade med anslutningar av modellen banankontakt, för att ansluta antenn, jord och även mellan apparater. Det var på den tiden när apparaterna hade rör.
Men inte nog med detta, stickproppen passade även till dåtidens vägguttag innan de blev petsäkra.
Jag minns när vi i skolans labb pluggade in två labbsladdar med banankontakter i en grillkorvs båda ändar. Vi placerade en amper meter i en änden och försökte ”koka” korven på optimal strömnivå. Det fungerade utmärkt. Dock gick det fort, så skinnet hann aldrig bli varmt.
Prova inte detta är du snäll!
Idag är utbudet stort när det gäller banankontakter, för både hona och hane. Men som sagt så är det i labbet dessa sladdar förekommer men även för att ansluta högtalare. Fast det har blivit en enorm uppsjö av olika modeller där modellerna överglänser varandra, för just hifi bruk.
Nästan alla bra banankontakter med kabel, kan vi kalla dem banankablage, har kontakten fått lite yttre yta av guld, för att just guld oxiderar inte så lätt. Men annars består de flesta hifi kontakterna av mässing. Finns ytterst fåtal av koppar och då är det en legering (beryllium), för enbart koppar är för mjukt.
En viktig detalj är att hankontakten och honkontakten (normalt panelmonterad) får bra kontakt, så att det inte blir glapp som orsakar onödigt motstånd i överföringen av signalen.
När man har svårt att plugga in och dra ut en banankontakt, så brukar det bli bra. Det finns även banankontakter där man vrider som en vingmutter, så att kontakten spärrar ut sig och fastnar i honan och får bättre kontakt.
Många kontakter har skruvförband och oftast med två skruvar. Det finns även några som är för lödning eller en kombination. Även här kan folk tvista om vad som är bäst.
Personligen tycker jag om att både skruva och löda. Skruven håller kabeln ordentligt på plats och med lödningen får jag en oxidfri anslutning, som håller över tid. Det finns även en riskfaktor med koppartråd och det är att den med tiden oxiderar, så att förtenna lätt kan vara en god idé.
Just när det gäller högtalarsladdar och kablage, kan vänner lätt bli ovänner. Detta ämne är oftast väldigt känsligt och blir lätt inflammerat. Det finns så mycket åsikter, så jag ska låta bli att irritera folket.
Men jag bara reflekterade över hur denna ädla kontakt fortfarande finns kvar och används på olika sätt.
Ytterligare ett förtydligande, jag avser primärt 4 mm versionen av banankontakten. Det finns nämligen även andra dimensioner.
Här finns några modeller att studera