Kategorier
Allmänt Högtalare Kablar Komponenter Musik Utrustning

Min filosofi för min rigg

Visst är det underbart att det finns utrymme för att tänka och ha en egen tanke och filosofi kring hur jag vill skapa min ljudanläggning. Och det är ju så, att det finns otaliga åsikter om detta. Så även lilla jag, har en åsikt, fast den vädrar jag sällan egentligen, men nu tänkte jag ta chansen att skriva lite om detta i min blogg här.

Jag kanske ska tillägga att min bakgrund som relativt tekniskt kunnig, så försöker jag bygga på en teknisk grund, fast jag har även lärt mig att man ska vara öppen, för allt kan inte förklaras rent tekniskt. Då tänker jag på att vissa lösningar, som att byta en kabel, ger bättre ljud, fast om man mäter olika kablars grundparametrar så är de nästan identiska.

Jag tänker som så att jag vill ha ett ljud som är ofärgat, dvs det ska låta som originalet. Men detta är ju svårt att veta, för jag har ju inte varit med under inspelningen eller varit delaktig i mixning eller mastringen.
Jag vet dessutom att detta är en tyckarsport, d.v.s. vi individer tycker olika.
(Men en gång fick jag hjälp av en närstående person, som just jobbar i studiomiljö, att lyssna på ett referensmaterial för att höra om min referensanläggning ger ett ofärgat och neutralt ljud.)

Spelplanen ska vara så, enligt min åsikt, att både högtalare samt effektförstärkaren, ska ge ett neutralt ljud. Detta är en bra och stabil grund att stå på.
Vill jag skapa ett annat sound, då ska jag skapa detta i försteget. T. ex. kan jag ha en förförstärkare av rör, för att ge det lite speciella soundet, det har.
På detta sätt kan jag enkelt byta ut olika delar som phono och DAC enheter, som passar mina behov. Det är även svårt att byta många enheter, samtidigt, för då vet man inte vad som gjorde förändringen i ljudet.

Hit hör även kablar, då jag talar om hela kedjan ända från strömförsörjningen. Många moderna försteg som DAC har ofta en enkel switchad extern nätdel som ger dålig likspänning in i DAC´en. Bara att byta ut denna mot en mer stabiliserad nätenhet, kan ge tydlig påverkan på ljudet.

Så genom att ha en grundplattform med slutsteg och högtalare inklusive kabeln, så känner jag mig trygg att sedan prova och experimentera med olika fabrikat och modeller av försteg och på denna nivå hitta det sound jag trivs bäst med.
Men jag tycker oftast om att ha alla steg så neutrala som möjligt.

Det som jag upptäcker hela tiden, är hur olika kvalitén på inspelningarna är, när jag lyssnar i min referensanläggning.

_______________________________________________________

Detta har jag i min referensanläggning idag och kan skifta mellan de olika enheterna. Ska ärligt säga att jag blivit lite bekväm med tiden, då jag mest lyssnar via DAC och använder Tidal Master via Roon.

Nästa utvärderingssteg för mig blir faktiskt att prova en aktiv högtalarlösning, för att känna på skillnaden. (Bilden ovan visar den utrustningen, DBS8 från O.S Acoustics.)

Just nu som grundstenar
Högtalare: Lukase Audio RAW12
Slutsteg: Moor Amps Angel 6
Försteg (passivt): Moor Angel-pre
DAC: RME-ADI-2

Sedan kan jag skifta med följande
Slutsteg: Harmony Design A90 och Acoustic Imagary ATSAH 500
Försteg: ADL Stratos (DAC/phono), iFi PRO IDSD 4.4, iFi AUDIO NEO IDSD, iFi AUDIO ZEN PHONO MED iPOWER X
Vinylsvarv: AT-LP5 + ART9 + MG10 + HIGH END PHONO CABLE

Referenslänk

Kategorier
Högtalare Kablar Utrustning

Hjärtat i Hi-Fi

Strömförsörjningen är hjärtat i en hi-fi apparat. Det gäller att konstruktören tänkt igenom helheten och skapat en tillräckligt bra strömförsörjning för att optimera ett bra ljud.

Först måste själva nätspänningen i vägguttaget vara bra. Nu kan inte vi konsumenter, ej heller konstruktörerna av apparater, påverka kvalitén av denna spänning. Möjligen kan vi konsumenter dra fram en egen matare plus lite till, men sedan är nätspänningen vad den är. Och kvalitén varierar beroende på var du bor och under dygnets olika timmar.
För att råda bot mot själva spänningen i vägguttaget kan man införskaffa någon form av nätfilter, som ”tvättar bort” det mesta skräpet.

Läs mer om smutsig el samt ett sätt att behandla problemet.

En del tillverkare bakar in någon form av nätfilter, speciellt avseende försteg, som är känsligast för störningar. En annan detalj som kan finnas integrerad är blockering av likspänning, som ofta kan förekomma i våra spänningsuttag (s.k. AC spänning). Denna störande likspänning (DC spänning) kan orsaka brummande transformatorer.

Har apparaten väl designade filter, så kanske man inte behöver skaffa sig särskilda nätfilter. Tyvärr är det inte så vanligt med bättre inbyggda nätfilter, då de orsakar ökade produktionskostnader.

Vi kan även dela upp enhetens strömförsörjning i klassiska linjära eller ibland kallade för analoga nätenheter samt dagens moderna switchade nätdelar. Många klassiska konstruktioner av förstärkare som är analoga har även linjär strömförsörjning. Jag tänker på vad som kallas AB klassade slutsteg. Men det finns även numera switchade nätdelar som konstrueras som en hybrid, dvs man har en switchad del som övergår i en linjär slutdel.

Man kan även hitta linjära nätdelar till D-klass förstärkare (switchade). Fast vanligast är switchade nätdelar till klass D förstärkare.

Alla switchade enheter är betydligt mer energieffektiva och det är detta som driver marknaden.

Switchade nätdelar kallas även SMPS (Switching Mode Power Supply).

Men nästa steg är själva strömförsörjningen i din apparat och det gäller alla förförstärkare och slutsteg. Enkla lösningar är sällan bra. En bra lösning kostar dessutom pengar. Bra apparater har väl designade nätdelar. Man brukar säga att det är nätdelen och lådan som är dyrast. Övriga delarna, som egentligen utgör själva funktionen, brukar vara en mindre investering jämförelsevis.

Separata  transformatorer för varje kanal är bra. Då minskar överhörningen, interferenser mellan kanalerna och mindre kontaminering överlag.

Att placera nätdelen i en helt separat låda vid sidan om är bäst. Då särar man på de störningar som alltid finns kring trafo och likriktare. Navelsträngen, dvs kabeln för att föra vidare strömförsörjningen till huvudapparaten kan dessutom utgöra en del i ett filter.
Allt detta fördyrar förstås.

Att ha egen trafo och strömförsörjning för en kanal kallas monoblock eller single mono. Ibland blir det en kompromiss, så att en enhet är som en helt egen monodel men de delar på samma trafo i samma låda, där man då har separata lindningar för varje kanal och man brukar kalla dessa för dual mono. Stora transformatorer kostar pengar och detta ger en vettig kompromiss.

Tittar vi på en integrerad förstärkare med både försteg och slutsteg, så finner man i fina lösningar att varje kanal har en egen trafo och ibland har försteget och slutsteget även separata transformatorer (ofta görs en s.k. dual mono lösning som kompromiss).

Försteget är ju mer känsligt, signalnivån är från början betydligt lägre och störningar här förstärks ju sedan vidare lätt.
Så genom att låta försteget ha en egen strömmatning så störs denna inte av slutstegets mer effektslukande trafo.

På marknaden finns fler lösningar med försteg och separat strömförsörjning. Bara att få avstånd till den lilla enkla transformatorn med likriktare förbättrar villkoren.

Det finns även lösningar där slutsteget har ett par olika spänningsnivåer och man har även separerat dessa i viss mån.
Både förstegen och drivsteget för effekttransistorerna har ofta stabiliserad spänning, medan effekttransistorerna kan ha ostabiliserad spänning fast med stora kondensatorbankar som kan buffra energi vid behov.

Ok, allt detta kanske låter för mycket, men jag vill bara peka på att strömförsörjningen är grundbulten i en bra anläggning. Bäst är separata nätdelar och sära på så mycket det går, men detta driver upp kostnaden, så i praktiken görs det nästan alltid någon from av kompromiss.

Integrerade förstärkare har dock en fördel och det är kortare signalväg mellan försteg och slutsteg.

Viktmässigt är det just kraftiga doningar i strömförsörjningen som påverkar. Så bara genom att kolla vikten på apparaterna kan man göra vissa gissningar hur man har löst det hela. En tung apparat kan vara ett gott tecken på en bra konstruktion.

Kategorier
Högtalare

Rundstrålande högtalare

Rundstrålande högtalare är inte den vanligaste modellen på marknaden. Klassiska monopolära högtalare dominerar helt (högtalarelement finns på en sida och riktas normalt direkt mot lyssnaren).

Anledningen till att monopolära konstruktioner dominerar, är enkel, de är betydligt billigare att tillverka, allmänt sett.

Rundstrålande högtalare har dock många fördelar enligt mig och mina erfarenheter. Förenklat är att ljudet blir mer naturligt som en konsertsal, då ljudet når lyssnaren från flera håll, som det sker i verkligheten. Högtalarna liksom försvinner i rummet och man kan oftast sitta på flera positioner med bibehållen upplevelse. Passar verligen bra i de flesta rum inklusive stora allrum.

Man behöver dock inte alltid använda sig av 360 graders spridning, som bilden ovan visar.
Min design med bipolära högtalare som kompletteras med en superdiskant som riktas rakt upp, ger i stort samma effekt. Modellen RAW12 är just en sådan konstruktion. Just denna modell är dessutom en bipolär kolumnhögtalare (line array), vilket har andra fördelar rent ljudmässigt.

RAW12 har totalt 12 element. Bilden visar baksidan.

Mer att läsa om rundstrålande högtalare

Exempel på helt rundstrålande tillverkare (Duevel)

Mer att läsa om RAW12