Kategorier
Högtalare Kablar Utrustning

Hjärtat i Hi-Fi

Strömförsörjningen är hjärtat i en hi-fi apparat. Det gäller att konstruktören tänkt igenom helheten och skapat en tillräckligt bra strömförsörjning för att optimera ett bra ljud.

Först måste själva nätspänningen i vägguttaget vara bra. Nu kan inte vi konsumenter, ej heller konstruktörerna av apparater, påverka kvalitén av denna spänning. Möjligen kan vi konsumenter dra fram en egen matare plus lite till, men sedan är nätspänningen vad den är. Och kvalitén varierar beroende på var du bor och under dygnets olika timmar.
För att råda bot mot själva spänningen i vägguttaget kan man införskaffa någon form av nätfilter, som ”tvättar bort” det mesta skräpet.

Läs mer om smutsig el samt ett sätt att behandla problemet.

En del tillverkare bakar in någon form av nätfilter, speciellt avseende försteg, som är känsligast för störningar. En annan detalj som kan finnas integrerad är blockering av likspänning, som ofta kan förekomma i våra spänningsuttag (s.k. AC spänning). Denna störande likspänning (DC spänning) kan orsaka brummande transformatorer.

Har apparaten väl designade filter, så kanske man inte behöver skaffa sig särskilda nätfilter. Tyvärr är det inte så vanligt med bättre inbyggda nätfilter, då de orsakar ökade produktionskostnader.

Vi kan även dela upp enhetens strömförsörjning i klassiska linjära eller ibland kallade för analoga nätenheter samt dagens moderna switchade nätdelar. Många klassiska konstruktioner av förstärkare som är analoga har även linjär strömförsörjning. Jag tänker på vad som kallas AB klassade slutsteg. Men det finns även numera switchade nätdelar som konstrueras som en hybrid, dvs man har en switchad del som övergår i en linjär slutdel.

Man kan även hitta linjära nätdelar till D-klass förstärkare (switchade). Fast vanligast är switchade nätdelar till klass D förstärkare.

Alla switchade enheter är betydligt mer energieffektiva och det är detta som driver marknaden.

Switchade nätdelar kallas även SMPS (Switching Mode Power Supply).

Men nästa steg är själva strömförsörjningen i din apparat och det gäller alla förförstärkare och slutsteg. Enkla lösningar är sällan bra. En bra lösning kostar dessutom pengar. Bra apparater har väl designade nätdelar. Man brukar säga att det är nätdelen och lådan som är dyrast. Övriga delarna, som egentligen utgör själva funktionen, brukar vara en mindre investering jämförelsevis.

Separata  transformatorer för varje kanal är bra. Då minskar överhörningen, interferenser mellan kanalerna och mindre kontaminering överlag.

Att placera nätdelen i en helt separat låda vid sidan om är bäst. Då särar man på de störningar som alltid finns kring trafo och likriktare. Navelsträngen, dvs kabeln för att föra vidare strömförsörjningen till huvudapparaten kan dessutom utgöra en del i ett filter.
Allt detta fördyrar förstås.

Att ha egen trafo och strömförsörjning för en kanal kallas monoblock eller single mono. Ibland blir det en kompromiss, så att en enhet är som en helt egen monodel men de delar på samma trafo i samma låda, där man då har separata lindningar för varje kanal och man brukar kalla dessa för dual mono. Stora transformatorer kostar pengar och detta ger en vettig kompromiss.

Tittar vi på en integrerad förstärkare med både försteg och slutsteg, så finner man i fina lösningar att varje kanal har en egen trafo och ibland har försteget och slutsteget även separata transformatorer (ofta görs en s.k. dual mono lösning som kompromiss).

Försteget är ju mer känsligt, signalnivån är från början betydligt lägre och störningar här förstärks ju sedan vidare lätt.
Så genom att låta försteget ha en egen strömmatning så störs denna inte av slutstegets mer effektslukande trafo.

På marknaden finns fler lösningar med försteg och separat strömförsörjning. Bara att få avstånd till den lilla enkla transformatorn med likriktare förbättrar villkoren.

Det finns även lösningar där slutsteget har ett par olika spänningsnivåer och man har även separerat dessa i viss mån.
Både förstegen och drivsteget för effekttransistorerna har ofta stabiliserad spänning, medan effekttransistorerna kan ha ostabiliserad spänning fast med stora kondensatorbankar som kan buffra energi vid behov.

Ok, allt detta kanske låter för mycket, men jag vill bara peka på att strömförsörjningen är grundbulten i en bra anläggning. Bäst är separata nätdelar och sära på så mycket det går, men detta driver upp kostnaden, så i praktiken görs det nästan alltid någon from av kompromiss.

Integrerade förstärkare har dock en fördel och det är kortare signalväg mellan försteg och slutsteg.

Viktmässigt är det just kraftiga doningar i strömförsörjningen som påverkar. Så bara genom att kolla vikten på apparaterna kan man göra vissa gissningar hur man har löst det hela. En tung apparat kan vara ett gott tecken på en bra konstruktion.

Kategorier
Högtalare

Rundstrålande högtalare

Rundstrålande högtalare är inte den vanligaste modellen på marknaden. Klassiska monopolära högtalare dominerar helt (högtalarelement finns på en sida och riktas normalt direkt mot lyssnaren).

Anledningen till att monopolära konstruktioner dominerar, är enkel, de är betydligt billigare att tillverka, allmänt sett.

Rundstrålande högtalare har dock många fördelar enligt mig och mina erfarenheter. Förenklat är att ljudet blir mer naturligt som en konsertsal, då ljudet når lyssnaren från flera håll, som det sker i verkligheten. Högtalarna liksom försvinner i rummet och man kan oftast sitta på flera positioner med bibehållen upplevelse. Passar verligen bra i de flesta rum inklusive stora allrum.

Man behöver dock inte alltid använda sig av 360 graders spridning, som bilden ovan visar.
Min design med bipolära högtalare som kompletteras med en superdiskant som riktas rakt upp, ger i stort samma effekt. Modellen RAW12 är just en sådan konstruktion. Just denna modell är dessutom en bipolär kolumnhögtalare (line array), vilket har andra fördelar rent ljudmässigt.

RAW12 har totalt 12 element. Bilden visar baksidan.

Mer att läsa om rundstrålande högtalare

Exempel på helt rundstrålande tillverkare (Duevel)

Mer att läsa om RAW12